Eftersom barnen varit så himla underbara sen den dagen då Micke åkte lovade dem ett besök i småstadens leksaksaffär idag. På mornarna är båda trötta men ändå går morgonrutinerna som en dans. Inget kiv, inget gnäll, inga utbrott utan bara så fantastiskt medgörliga och hjälpsamma. Både Elliot och Mingla gör det jag ber dem om, lyssnar och hjälper till med både det ena och det andra.
Min uppskattning visar jag i både ord och handling.
I leksaksaffären gick Mingla raka vägen mot sminkdockan. Hon tittade på den länge - vände sig sen mot mig, rynkade sin lilla näsa och sa:
Den får jag väl inte?
Inte kan väl ett mammahjärta motstå denna önskan och vädjande blick? Mingla är knappast först bland sina kompisar att ha en sminkdocka. Själv var jag 11 år när jag fick en sminkdocka.
Tiderna förändras och vi med den.
Behöver jag tillägga att min älskade Elliot köpte Pokemónkort?????
Vilken häftig frisyr du har Mingla! Har du själv fixat till den?Vet ju att du är duktig
SvaraRaderapå att göra dej fin i håret.Kan du göra din sminkdocka lika fin.
Kram till dej och Elliot