Vilken sommar alltså - högsommarvärme vecka ut och vecka in...
Vi har nyss kommit hem från en liten minisemester på Öland. Vi ockuperade svärmor och svärfars förtält och husvagn några dagar och några nätter och lekte att vi var riktiga campare. Det är inte det lättaste, det finns en massa oskrivna lagar om vad som gäller och hur man ska bete sig mot varandra.
Man hälsar såklart på allt och alla, nickar och ler. Om man slänger upp leksaksormar på förtältstaket håller man fåglarna borta. Man måste torka diskbänken glänsande ren när man diskat klart. Det räcker minsann inte med att torka med fuktig trasa när man diskat klart, å nej...efter fuktig trasa tar man torkypapper och eftertorkar - så att diskbänken blir - bokstavligt talat - skinande ren. Jag har lärt mig att det inte är ok att gena mellan husvagnar och tält. Jag har lärt mig en massa annat också, men det tar för lång tid att skriva om här. Men hur som helst - ju fler regler man kan - desto fler hälsar på dig när vandrar vägen fram till toaletthuset med kissekortet om halsen.
Jag gillar campinglivet. Det gör jag faktiskt. Men bara tre dagar på raken.
Inte mer, gubevars.
Men dessa tre dagar som vi har varit på Öland har vi njutit varje minut, det är vi rörande överens om - jag och min lilla familj.
Det är inte alla barn som har en farmor som Ann-Christine.
En så närvarande farmor som leker och lyssnar, bygger sandslott och badar, köper glass och håller handen och frågar om man vill ha en bulle till
- nej, det har inte alla barn....men våra barn har och det är jag så innerligt glad för.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar