Ridskolspremiär

Man ska banne mej aldrig säga aldrig....
Jag som alltid - mycket bestämt - sagt att Mingla aldrig ska få lov att börja rida föll till slut föga för Minglas tjat och bedjande blickar.
Jag kan bara hoppas på att intresset svalnar för annars lär hon bli en riktig hästtjej som hänger i stallet vareviga lediga minut med tanke på att vi har cykelavstånd till paddockar, hagar, hästar & boxar.

I morse när Elliot ätit frukost gick han på tjotta och la en riktig brakare.
Mingla som fortfarande satt kvar vid frukostbordet ropade:
- Ring mormor och fråga om hon hörde den!

Poff sa det....

...och så var den efterlängtade julledigheten endast ett minne blott. Snart är dags att ställa klockan igen, skjutsa hit och skjutsa dit, påminna om läxläsning, packa gympaväskor och läsa godnattsagor.

Nåväl, vi har haft en lång julledighet så vi ska verkligen inte klaga.

Jag har just nu lämnat Mingla, Dea och Elliot på bion och jag känner fortfarande doft av popcorn i min näsa. Det är bioväder idag. Regn och rusk, grått och trist.

Imorgon kommer Simon. Om det har slutat regna så blir det korvgrillning och skridskoåkning på Lugenvi.

Häromdagen sov Victor över och barnen spelade Wii så vilt att Elliots fina klotlampa gick i tusen bitar. Victor och Elliot tryckte i sig ett ton smågodis och såg på film tills klockan var över två på natten...är det jullov så är det.

Nu ska jag göra ett mentalt bokslut, blicka framåt, smida planer och fundera lite kring livet i allmänhet...

Nyårsafton 2013

Kl 00:06 anlände vår förbeställda taxi....

När Micke skjutit upp den sista raketen från sin egentillverkade raketramp var det bara att klunka i sig sista klunken bubbel och hoppa in i taxin. Firandet fortsatte dock på Madvägen där  ungarna tuttade på fyrverkerier, raketer och smällare tills gasen tog slut i alla våra tändare.

Äpplet faller inte långt från trädet sägs det och jag tror minsann att det bor en liten krutgubbe även i Elliot....