Astrid Lindgren musikal

Hoppas ni inte tröttnat på att titta in till mig trots min frånvaro....
Jag lovar bättring!
Ikväll har jag och Mingla haft glädjen att få gå på en Astrid Lingren förställning på Ronneby Teatern. Föreställningen anordnades av G-klaven och skådespelarna bestod av skolans nollor, ettor och tvåor.
Elliot hade tilldelats rollen som Tommy. Elliot hade förställningens första repliker och tyvärr hann jag inte få upp kameran för att föreviga ögonblicket.
När jag tog ut tvätt från maskinen ikväll såg jag en liten skumpen pappersbit ligga kvar på trummans botten. Jag tog ut den, höll upp den och försökte se vad den lilla klumpen en gång hade föreställt. Det visade sig vara ett tvättat Pokemónkort. Dum som jag var så höll jag upp det totalförstörda kortet framför Elliot och sa: Såhär ser ett tvättat Pokemónkort ut! Elliots ansiktsutryck stelnade och han bad mig få se kortet. På ett mirakulöst sätt lyckades han urskilja att det var en Gener som blivit tvättad. Min finaste älskade Elliot, som så sällan är ledsen för något, blev helt förkrossad. Jag kan inte beskriva så lessen han blev. Varför, varför och åter varför visade jag honom det förstörda kortet? Kortet var hans först Gender, hans mest betydelsefulla kort. Ett kort som han tyckte väldigt mycket om. Det spelade ingen roll vad jag sa som tröst. Han var otröstbar. När Elliot gråter gör det så ont i mitt hjärta. Han försöker hålla igen sin gråt, vara tapper...men så brister det. Min finaste pojk - imorgon är det du & jag som letar efter Gender som tokar på Tradera.